Förgasaren är en maskindel som i en tvåtakts- eller fyrtaktsmotor står för uppgiften att blanda luft och bränsle. Själva namnet på maskindelen beskriver ganska bra vad dess uppgift är. Förgasaren är själva grundkonceptet i alla förbränningsmotorer och tekniken har sett likadan ut sedan de första bilarna började rulla.

förgasare

Idag används förgasare emellertid inte i någon större utsträckning i bilmotorer utan det är i stället ett så kallat bränsleinsprutningssystem som sitter i moderna bilar. Användningsområdet för förgasare idag handlar om svagare motorer såsom sådana som sitter i mopeder och mindre trädgårdsmaskiner såsom exempelvis gräsklippare och motorsågar.

En förgasare bygger på principen att luft som förs in i en smalare passage kommer att komprimeras och få en högre hastighet. Ju smalare passage, desto snabbare strömmar luften. På förgasarens smalaste punkt (venturi) finns ett spjäll, ett så kallat trottelspjäll. Här blandas bränsle från olika spridare med den inströmmande luften och vid rätt mix av bränsle och luft kan blandningen antändas. Någon egentlig ”förgasning” sker dock inte.

Olika typer av förgasare

I personbilar (av äldre modell) sitter normalt en så kallad konstant förgasare. Den här typen är i princip den minst komplicerade. Ett varierande undertryck i venturi förändrar bränsleflödet i förgasaren och ju mer bränsle som kommer in desto högre effekt kan uppnås. Variabla förgasare har i stället ett undertryck som är konstant. Här styrs bränsleflödet av en så kallad bränslenål.

Många äldre bilar med förgasare har även en maskindel som brukar gå under benämningen choke. Denna del är i form av ett spjäll som stänger ute en del av luften för att andelen bränsle i blandningen i förgasaren ska bli större. Choke är en funktion som är fördelaktig vid kallstart.

Bränsleinsprutning

Som sagt är förgasartekniken i princip obsolet när det gäller personbilar. Numera används i stället bränsleinsprutningssystem. Tekniken med bränsleinsprutning har många fördelar. Bland annat blir drivningen jämnare och bränsleförbrukningen lägre.

Tekniken är dock inte helt väsensskild från den som en förgasare bygger på. Via munstycken sprutas drivmedlet in i motorn för att blandas med inströmmande luft. Varje munstycke består av en kolv som för bränsle under tryck in i motorn på signaler från en styrbox. Styrboxen får i sin tur signaler från en mängd olika givare så att exakt rätt mängd bränsle kan föras in via munstyckena. De två parametrar som styrboxen laborerar med är trycket genom kolven i munstycket och insprutningstiden.

Det kan verka som att elektronisk bränsleinsprutning, såsom det fullständiga namnet på denna teknik lyder, är en förhållandevis modern uppfinning, men den första bilen med tekniken rullade ut från fabriken redan 1968. Mekanisk bränsleinsprutning har funnits ännu längre, faktiskt ända sedan början av 1930-talet.

Med elektronisk bränsleinsprutning med en automatiskt reglerande styrbox blir doseringen betydligt mer exakt än vad som går att åstadkomma med en förgasare. Bränsleförbrukningen minskar i alla lägen och det går att uppnå en betydligt mer jämn prestanda i olika driftförhållanden. En annan fördel är att det är möjligt att öka vridmomentet/kraften genom att justera insugningsrörets form.